Hej LinkedIn!

Så jag registrerade mig på LinkedIn.

Just nu är jag tjänstledig för studier, men när studierna är slut i juni 2016 så vill jag hitta nya vägar i yrkeslivet. Ny anställning, eller nya uppdrag i företagandet. Intressanta projekt och stimulerande samarbeten. Eftersom det är nästan ett decennium sedan jag senast sökte jobb måste jag kanske uppdatera mig lite på hur man gör nu för tiden?

Så jag registrerade mig alltså på sajten för professionellas nätverkande, dvs sajten för nätverkande som har med jobb och karriär att göra; LinkedIn.

Eftersom jag är en ambitiös person (med tendenser till monomani när det gäller nya intressen) så lånade jag tre böcker om LinkedIn på en gång, för att kunna få bästa möjliga introduktion till The LinkedIn Experience. Henrik Björklund, Jackie Kothbauer och Charlotte Hågård fick bli mina guider genom sina tre olika böcker:

• Nå framgång på LinkedIn : använd världens största professionella nätverk för att gynna din karriär, öka din försäljning och underhålla dina kontakter
• Du, LinkedIn och karriären : tio steg till ett personligt varumärke
• Stick ut! Bygg ditt personliga varumärke och gör en vinnande LinkedIn-profil

Jag använde böckerna för att långsamt bygga min LinkedIn-profil med hjälp av hundratals tips från de här proffsen. När det gäller vissa saker visade det sig att proffsen tycker olika. T ex när det gäller huruvida man ska fatta sig kort i sin personliga presentation (kallad Sammanfattning) - eller om man ska använda alla tecken som det finns utrymme till och liksom ta för sig av utrymmet (max 2000 tecken för sammanfattningen). Jag valde att använda hela utrymmet, men kan samtidigt tänka mig att det kanske funkar bättre med en kort och snabbläst sammanfattning, så jag kanske kortar ner den framöver.

Jag kollade förstås runt på en massa andra LinkedIn-profiler också, och upptäckte snabbt att många av de registrerade inte fyllt i särskilt mycket information om sig själva. Men jag bestämde mig för att gå in i det helt och fullt. När man är inloggad på LinkedIn finns det en symbol för profilstyrka som visar hur komplett ifylld ens profil är, och man får dessutom vägledning från sajten, genom förslag på uppgifter att fylla i så att profilen ska bli mer heltäckande.

Efter ungefär en veckas snickrande på profilen bad jag mina vänner om feedback. Framför allt för att kolla av med dem som känner mig att texten återspeglar vem jag är som person. Oavsett vad jag skulle kunna få för kontakter och möjligheter framöver via LinkedIn så vill jag gärna att mitt personliga skyltfönster säljer den jag är i verkligheten. Jiises vad svårt det är att sätta sin personlighet på pränt.

Så med profilen i hyfsat startläge började jag ta kontakt med vänner, bekanta och personer jag träffat genom jobbet. Och det gick faktiskt oväntat bra...

Hur fanken ska en sån som jag kunna nätverka?

Alltså.
Hur gör man när man nätverkar egentligen?

Jag som är så tyst och inbunden, och som alltid går hem först från festen (om jag ens går dit). 

Under snart ett års tid har jag funderat på hur jag ska kunna skaffa alla de kontakter som behövs för att jag ska kunna ramla över ett nytt roligt jobb, eller tillräckligt med intresserade uppdragsgivare för att kunna leva på företagandet? Jag fattar att jag behöver öppna fler dörrar och fönster till omvärlden, och liksom börja skicka ut intresseväckande flaskpost, eller singla iväg pappersflygplan med ordet HEJ på. Eller rent av börja ta kontakt med människor In Real Life.

Men samtidigt vill jag inte vara tvungen att göra om mig själv som person. Jag som just börjar känna mig någorlunda tillfreds med att vara mig själv. När Susan Cain's bok Quiet. The Power of Introverts in a World That Can't Stop Talking kom ut 2012 så kastade jag mig över den, sträckläste den, och ..sträckte på mig. Ja. Det här är ju jag, och det är inget fel på mig - fastän jag så ofta gått omkring och känt mig fel och konstig i olika sammanhang. 

2013 kom Cains bok i svensk översättning, Tyst : de introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns. Samma år kom dessutom Linus Jonkmans svenska bok Introvert : den tysta revolutionen och bidrog till att alltfler såna som mig kunde känna igen sig i beskrivningen av en annan sorts person än de utåtriktade förebilder som vi alltid misslyckats med att efterlikna. Vi är helt enkelt introverta, liksom uppemot halva befolkningen. Men det känns som om vi varit ett osynligt folk, som ofta försökt dra på oss en utåtriktad kostym som inte är särskilt bekväm. 

Nu börjar jag bli mer bekväm i mig själv, men funderar samtidigt på om det är ett hinder på arbetsmarknaden, eller som företagare i konsultbranschen, att vara introvert. När jag pluggat klart vill jag hitta nya vägar i arbetslivet eller som företagare (eller både och!) - men då behöver jag få kontakt med vägvisare, och med potentiella arbetsgivare och kunder. 

Alltså nätverka. Något jag är väldigt obekväm med, och som jag har tränat väldigt lite på.

Kan man lära sig nätverka även om man är introvert? Hur är de funtade, de där sociala genierna som älskar att träffa nya människor? Går det att mingla utan att bli helt utmattad av öronbedövande babbel, och utan att behöva fastna i sitt värsta stelaste leende? Är Twitter inte bara som ett enda stort kaosrum där alla har varsin megafon framför truten? Och vad gör folk egentligen på LinkedIn?

Är det möjligt för en sån som mig att börja gilla nätverkande?

Jag vet inte. Men jag ska försöka ta reda på det.